23 jun ”Falskfyrning” på Bålberg

På Bålberg som ligger knappa 1000 m sydöst om Kullens fyr finns en sten där man tror att någon form av eldplats funnits. Helt klart finns det mycket träkol i marken. Platsen finns utmärkt på tidiga 1600-talskartor och ingen vet riktigt när eldarna har börjat tändas där. Det är lockande att tro att det är en ”falskfyrnings” plats vilket i så fall borde fått skeppen att gå på grund vid Åkersberget.

1667 års sjölag har många kapitel om straff för vrakplundring och falskfyrning. 1734 skärper man straffen ytterligare och inför 32 piskrapp med käpp för minsta försök. Dödsstraff med rådbråkning som är långt värre än en rotfyllning utan bedövning.

Livet som kustbo var hårt. Svält och död var ständiga följeslagare så om tillfälle kom kan man förstå att de tog chansen att tjäna en årslön på vrakgods. Som alltid lyckades staten dåligt med piskan men desto bättre med moroten som kom 1891, då lagen om bärgarlön infördes. Upp till 35% av värde på skepp och last kunde delas bland alla medborgarna i byn på olika lotter beroende på insats.

De som riskerade livet i sjön kanske fick 1/1 del. Den fattiga änkan som hjälpte till på hamnplan 1/2 och det föräldralösa barnet 1/4. När vraket var sålt, pengarna fördelade hade man gemensam fest för att fira och tacka för ”havets guld”. Det var också brukligt att handla på krita. ” Jag betalar vid nästa skepp” var en mycket stark kreditsäkerhet. Det är tveksamt om banken i Höganäs accepterar det idag? Bara från 1750 har ca 200 skepp blivit vrak runt Kullaberg och man talade om goda och dåliga vrakår. Forskningen om Bålberg fortsätter. Strax 75 meter väster finns en sänka och en liten naturlig ”Snipehamn” . En perfekt dold plats för en båt som skall på jakt …