Bland de spridda dokument som tillhör fyren, hittade vi ett fan- tasieggande fotografi av de 14 stolta hantverkare som byggde fyren 1899-1900. Det ser ut att vara självsäkra män med raka ryggar och välansade mustascher, finklädda i sina vegamössor och plommonstop. Männen på bilden hade säkert skäl att känna sig uppskattade. Många var de turister som kom upp till byggplatsen för att följa fyrens framväxt, som ju skedde mitt under Kullabergs/Mölles glansålder, perioden från 1880-talet fram till 1:a VK. Hit kom då även många tyska och danska besökare samt celebriteter som Selma Lagerlöf, Strindberg och Oscar II.
Undra på att de på bilden framstår som ganska kaxiga karlar. Tillhörande lista med smeknamn, yrken och hemvistorter spädde på fascinationen: Smeden Sväs Karl från Sålanda och snickaren Munters från Färsled, vilka var dessa män och var kom de ifrån?
Flera av ortsnamnen liknade varandra: Ryk, Kärret Ryksdamm, Nipe Ryk m fl. När vi letade upp namnen på kartan upptäckte vi till vår förvåning att alla männen faktiskt kom från ett område på några kilometers omkrets från den lilla orten Skepplanda i Ale kommun, Västergötland, ca tre mil nordost om Göteborg. Det var överraskande. Varför just Skepplanda? Varför i all sin dar anlitas 14 män från ett litet samhälle 30 mil bort för att bygga Kullens fyr? Är det svåra tider uppe i Risveden, eller är dessa män särskilt skickliga hantverkare? Efter en del forskande fann vi svaret. Vi upptäckte att männen på bilden är en länk i en lång lokalhistorisk tradition av arbetsvandring.
I flera hundra år hade de småjordbrukande männen från Ale (Risveden) sommartid åkt iväg i arbetslag för att bygga hus åt andra. I Risvedens skogar fanns gott om virke i motsats till Bohusläns kustland, där efterfrågan fanns. Man byggde upp husen på hemmaplan, märkte upp alla bräder, plockade ner husen igen och byggde sedan upp det på plats. I äldre tider flottade man stockarna till destinationen, ofta Göteborg och skärgårdsöarna.
På slutet av 1800-talet blev fyrbyggarna en ny grupp som un- der sommarhalvåret reste runt i arbetslag och byggde fyrar och fyrbostäder på ett flertal platser runt Sveriges kuster, från Hållö i Bohuslän ända upp till Malören i Norrbotten. De lär även ha byggt fyrar längs Norges kuster. Många av dessa hantverkare kom, som i fallet med Kullens fyr, just från Skepplanda och Ale.
Vi saknar dock foto på fyrbyggarnas kvinnor och barn. Det var ju de som skötte jordbruket därhemma, när männen var bortresta. En uppgift mindre glamorös men kanske väl så arbetskrävande. Säkert gnagde också oron för om mannen skulle komma oskadd hem, och om han då skulle ha inkomsten i behåll. Nöjeslivet på främmande ort, inte minst i Mölle, hade många frestelser för den som ville ta sig en pilsner efter arbetsdagens slut.
Arbetarna vid Kullens fyr år 1900.
Stående från vänster:
1. Gustav Karlsson, Ryk, sedermera förman, murare 2. Emanuel Johansson, Färdsle, (Munters) snickare 3. Karl Egenvall, Skepplanda, (Knapes), smed
4. August Svensson, Kärret Ryksdamm
5. Bernhard Eriksson, Ryksdamm, snickare 6. Karl Kristensson, Skönningared
Sittande på hagen från vänster:
1. Johan Larsson, Angertuvan sedan Alvhem
2. Karl Andersson, Relsbo Ryksdamm, smed
3. Sven Karlsson, Ryk, (Rösthållars), snickare
4. Anders Andersson, Ryksdamm Relsbon, förman far till n:r 2 i denna grupp
Sittande på marken:
1. Anders Johansson, Ryk sedan Sålanda
2. Albin Kristofersson, Nipe Ryk, snickare
3. Karl Andersson, Sålanda, (Sväs Karl), smed
4. Johan Andreasson, Sålanda, hantlangare åt föregående