HÅRDA FAKTA
283
page-template-default,page,page-id-283,wp-custom-logo,bridge-core-3.1.2,qode-page-transition-enabled,ajax_fade,page_not_loaded,,qode-title-hidden,qode-theme-ver-30.1,qode-theme-bridge,disabled_footer_top,disabled_footer_bottom,qode_header_in_grid,wpb-js-composer js-comp-ver-7.1,vc_responsive,elementor-default,elementor-kit-685,elementor-page elementor-page-283

HÅRDA FAKTA OM KULLENS FYR

Längst ut på Kullaberg ligger Skandinaviens ljusstarkaste och högst belägna fyr i ett av världens mest trafikerade vatten, Öresund.

Det är Skandinaviens äldsta fyrplats, anlagd 1561.

Läget är: Latitude 56° 18’ 6’’ N. Longitude 12° 27’ 11’’ O.

Fyren är belägen 78,5 meter över havet och kan ses på fem mils avstånd och ägs idag av Sjöfartsverket. . Den har tre stora linser som roterar fyra varv i minuten och ger tre blixtar per varv. Linskonstruktionen är en uppfinning av fransmannen Fresnel och levererades år 1900. 1560 gav kung Fredrik II av Danmark order om att sätta upp “fyrpander” på Skagen, Anholt och Kullen. Troligen stod den klar till 1 mars 1561.

 

“Fyrpanden” på Kullen skulle konstrueras som en “papegoie”, så att den kunde halas ner, fyllas på och tändas. Fyrljuset skulle komma från en vedeld som brann i en järnkorg. Den skulle brinna på 20 alnars höjd och hänga i en kätting i en ställning av grovt ektimmer. Kullens förste fyrmästare hette Marcus Hesz.

 

“Papegojfyren” på Kullen blev redan år 1563 utbytt mot ett murat stentorn. Tornet hade en fyrlykta med blytak och fönster med glasrutor. Ljuset kom från tolv stora talgljus.

 

1585 beslutades att ett nytt murat fyrtorn skulle byggas och man flyttade samtidigt tornet till området där det står idag.

I början av 1600 började man elda fyrarna med stenkol. Kolet brann i det fria. Det släcktes inte så lätt i regnigt väder, brann längre än ved och flamman var tydligare. 1624 byggdes Kullens fyr om till en sådan öppen stenkolsfyr.

 

På Kullens fyr gick det åt mellan 6-7 hl varje natt. Stenkolen till Kullens fyr bröts i Tinkarps gruvor och transporten upp till fyren var mycket besvärlig. Det var bönderna på de sk lyktehemmana och senare fiskarebefolkningen som hade ansvar för koltransporterna. Det var en tung pålaga för dem. Av praktiska skäl användes stora kolstycken till fyrningen men mänga stycken tappades eller slogs sönder när de forslades frän stranden. År 1641 startade kolbrytningen vid Höganäs. Längre fram tog man kol från Skottland som ansågs ge kraftigare sken.

 

Sommaren 1749 revs Kullens gamla fyrtorn som länge varit i dåligt skick och en ny fyr byggdes. Den blev Skandinaviens då moderna och säkraste fyr, men klagomålen och anmärkningarna mot skötseln av fyren på Kullen fortsatte.

Anders Polheimer fick 1783 i uppdrag att försöka förbättra fyranordningarna. Fyren på Kullen byggdes om enligt Polheimers nya konstruktion 1792. Resultatet blev en uppfinning med vindtunnlar som pressade upp syre genom tornet.

 

 

KONSTRUKTIONEN

1817 byggdes fyren åter om med en lanterninkonstruktion. Kolelden slöts inne i ett ”glashus” och brann då med en jämnare låga. Metoden hade prövats och utvecklats i Danmark av Löwenörn. Den vida överlägsen tidigare och gav ett stadigare ljus. Kolförbrukningen och belastningen på lyktebönderna minskade drastiskt. Som en parantes kan nämnas att 1817
uppfördes en vippfyr på Kullen som reservfyr under ombyggnadsarbetena.

 

Polheimers fyr användes ända fram till 1843, då stenkolsepoken på Kullen tog slut. Man kan ännu se att marken på fyrbacken är svart av kolstybb under grästorven.Den förändrades till en ”omgående spegelfyr”, där fyrapparaten bestod av tolv rovoljelampor och tolv paraboliska mässingsspeglar. Speglarna förstärkte ljuset från lamporna.

 

1857 försilvrades speglarna för ökad prestanda.

 

1882 ersattes rovoljan med 12 envekiga fotogenlampor.

 

1898 byggdes Kullens västra som en hjälpfyr. Denna mindre fyr utrustades med 4:e ordnings lins 500mm och envekig fotogenlampa.Sedan år 2013 är ljuskällan en uppsättning lysdioder för marint bruk av fabrikat Sabik, modell LED-155. Lysvidden har därmed förkortats något från drygt 10 till 8 nautiska mil.

1899 började man bygget  av det 6:a tornet . Som material valde man Kullabergs rödgråa gnejs som hämtades från Ablahamn. Med nuvarande 1.a ordningens lins 1840 mm.  Lodets vikt 148 kg samt en 6-vekig fotogenlampa. 280000 hefnerljus. Fyren byggdes av ett specialistlag av arbetare från Skepplanda som var kringresande fyrbyggare. Skepplandabyggarna var delaktiga i hela 30 fyrar över hela Sverige

 

1906 Ersattes fotogenlamporna med en Lux lampa och tre glödnät om vardera 45mm. Ljusstyrkan blev nu 500 000 Hefnerljus

 

1937 elektrifierades fyren med ett eget kraftverk och maskinrum

 

1974  Ersattes Kullen västra med en 3,5m hög plastfyr från Klippan som var helt underhållsfri.

 

1979 Fyren blev automatiserad.

 

2015  I okt pensionerades motorerna eftersom fyrens strömförsörjning anses vara väldigt stabil numera. För att säkerställa att      DGPS anläggningen alltid fungerar har 20 st seriekopplade SAFT NIFE SUN+ Ni/Ca 24 V batterier monterats i rummet. De laddas kontinuerligt av två redundanta laddare och DGPS anläggningen drivs primärt av batterierna. Kapacitet 555 Ah och kan driva DGPS i 24h.

 

2016 I okt så ersattes det 600kg tunga kvicksilverbadet som fungerat som lager åt linsen. Efter 116 år hade tekniken kommit ikapp och man ersatte kvicksilvret med 2 st oljefyllda lager som bär upp den nästan 6000 kg tunga linskonstruktionen.

 

 

KULLEN FYR IDAG

Kullens fyr är Sveriges högst belägna fyr, där lyshöjden är 78,5 m överhavet.

Tornet är 15 m högt och byggt av gnejs från bland annat Ablahamn, samt av tegel.

Fyren har en ljsstyrka på 3,8 miljoner hefnerljus, vilket ej överträffas av någon annan fyr i Skandinavien (1 hefnerljus motsvarar ljusstyrkan hos ett stearinljus). Skenet kan ses på 27,5 nautiska mil = cirka 50 km.

Optiken består av tre stora Fresnel-linser, av 1:a ordningens Barbier & Bernard dioptrisk planlins med en diameter om 2,55 m omgivna av prismaringar. 

Den sex ton tunga linskonstruktionen roterar fyra gånger i minuten, vilande på 2 oljefyllda kullager

Ljuskälla i fyren består av 2 x 1000 W 120 V  Halogenlampor. Det elektriska ljuset slås på/av automatiskt vid skymning/gryning.

Automatiserad 1979

Notera att linsen måste rotera även på dagen, eftersom den kraftiga linsen annars skulle kunna fungera som brännglas och därmed bränna sönder lampan

Den nuvarande fyrbyggnaden uppfördes 1900. Tillbyggnaden byggd 1937 för att inhysa eldrift och 2 dieselgeneratorer som reservkraft vid elavbrott.

Kullens fyr sprider sitt sken över ett av världens mest trafikerade vatten, Öresund. Fyrljuset fungerar fortfarande som ledljus, framför allt för fritidsbåtar. För större båtar fungerar DGPS-systemet i Kullens fyr som kontinuerligt sänder ut signaler som ger fartygen exakt position

 

Välkommen till Kullens fyr,
Sveriges högst belägna och äldsta fyr med anor från 1561-talet.